Institutet för lokal och regional demokrati
Institutet för lokal och regional demokrati
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Men många gånger finns brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. En hållbar arbetsmiljö kännetecknas bland annat av att arbetsmiljön är jämställd. Dessutom ingår arbetsmiljö som en del av hållbar utveckling och kan bland annat kopplas till delmål 8.8 i Agenda 2030.
Enligt arbetsmiljöverkets statistik blir kvinnor mer sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor med sjukfrånvaro och dödsfall på jobbet. Den fysiska arbetsmiljön är oftast lätt att förbättra men det kan vara svårare att förbättra i en dålig psykosocial arbetsmiljö. För att skapa en välmående och fungerande arbetsmiljö krävs det att det finns kännedom om rutiner och kontinuerlig uppföljning, till exempel genom aktiva åtgärder. Det första steget är därför att göra en kartläggning av den befintliga arbetsmiljön.
Att skapa en god arbetsmiljö och trivsel handlar också om att ta tillvara medarbetarnas kompetens, utvecklingsmöjligheter och åsikter för att utveckla verksamheten. Arbetstagarna bör uppmuntras att meddela när det är något som inte fungerar på arbetsplatsen. En god arbetsmiljö förebygger risken för sjukskrivningar och bidrar till ökad trivsel och engagemang. Dessutom blir det lättare att behålla och rekrytera personal.
Några framgångsfaktorer som visat sig positivt påverka arbetsmiljön är exempelvis att ha en fast dagordning för vissa arbetsplatsträffar med punkter som arbetsmiljö. Man kan också ha träffar som tar upp en enda fråga med koppling till arbetsplatskulturen, t.ex. jargong på arbetsplatsen. Då ges möjlighet till djupare diskussioner och konkreta åtgärder som teamet tillsammans kommit överens om.
Enligt en undersökning genomförd av Nyckeltalsinstitutet prioriterar företag med goda arbetsvillkor jämställdhet, ett gott ledarskap, små arbetsgrupper och hållbarhet. Små arbetsgrupper per chef har också visat sig vara positivt i sammanhanget. Chefer har större möjlighet att vara närvarande och tillgängliga för medarbetarna vilket har positiv effekt på sjukfrånvaron. En annan aspekt är att HR utgör en strategisk del för att nå verksamhetens övergripande mål. Det är bevisat att satsning på arbetsmiljö ger ekonomisk effekt. Varje satsad krona ger mer än dubbelt tillbaka (International Social Security Association).
Om en arbetstagare till exempel utsätts för kränkande behandlingar arbetar personen inte lika effektivt som tidigare. Även de som utövar kränkningarna använder sin arbetstid sämre. En del av den förlorade tiden måste kanske ersättas med övertid. Om den kränkande behandlingen leder till sjukskrivning behöver kanske en vikarie rekryteras och introduceras. Orsakerna till den kränkande behandlingen utreds antingen av någon i organisationen eller av en utomstående konsult. Utredningen leder till att åtgärder genomförs i organisationen, inte sällan av flera olika slag. Det kan också behövs enskilt samtalsstöd för den utsatte arbetstagaren. Alla dessa moment kan översiktligt beräknas både i tid och i pengar.
Källa: Arbetsmiljöverket
För att må bra på arbetsplatsen behövs ett arbete med tydligt uppdrag, innehåll och omfattning, inflytande över den egna arbetssituationen, möjlighet till stöd, feedback och bekräftelse. En bra grund för det psykosociala arbetsmiljöarbetet är en medvetenhet bland alla medarbetare om hur man uppträder mot andra. Goda relationer mellan medarbetarna på arbetsplatsen bidrar till ökad lönsamhet och att organisationen når sina mål. Feedback på arbetsplatsen, inte bara från chef till medarbetare, men även där medarbetarna ges möjlighet att ge konstruktiv feedback till chefen. Slutligen, en god och inkluderande arbetsmiljö ger individen möjligheter att utveckla sin kompetens och bidrar till företagets framgång.
Institutet för lokal och regional demokrati
Framtidsvägen 12B, 352 22 Växjö
info@idvxo.se
Organisationsnr: 829502-5293